Astra och den förvunna enhörningen

Astra och den försvunna enhörningen

Kapitel 1: En enhörning försvunnen!

En morgon vaknade Astra och väckte mig. Det var en fin dag ute och alla enhörningar verkade vara ute just efter middagen.  Vi gick ut för att vara i det fina vädret. Det var soligt och det strålade sol på mig, Månsken.  Jag ville vara i skuggan.  Det var inte så skönt att vara i solen, när man är van vid månen.

Men sen kom natten. Jag väckte Astra på natten: – kom så går vi ut och kollar på månen. Det är fullmåne i natt, sa jag.  Vi satt på den högsta kullen och tittade på månen. Den strålade fint och jag lyste som månen. Astra sa att vi skulle gå in och lägga oss. Nästa morgon när vi vaknade kollade Astra på Enhörning-Nytt på TV:n. De på TV:n sa att en enhörning var borta sen förra veckan! Beskrivningen var: långt, lockigt hår, blå kropp och den var en vatten-enhörning. Efter Enhörnings-Nytt gick jag och Astra till köket. Astra undrade vad det blev. Jag svarade: - månkakor. Astra slickade sig om munnen när jag serverade.

 Efter frukosten gick vi ut för att det var skönt. Därute satt jag och kollade på vattnet. Jag tänkte på den försvunna enhörningen och Enhörnings-Nytt. Astra var bakom mig och tänkte på samma sak. En morgon vaknade Astra som vanligt och väckte mig. Hon sa att hon och jag skulle kolla på Enhörnings-Nytt som började klockan tre. När klockan blev tre, kollade de på Enhörnings-nytt. Jag och Astra såg på enhörnings – Nytt att vatten-enhörningen var hemma igen.  Då fick jag ett stort leende.  Och det fick också Astra.  När vi gick ut idag var det regn. Jag hade ett paraply. Astra hade regnjacka.

Kapitel 2:

En dag när Astra väckte mig så var det en ny enhörning som var borta. Det var en träd-enhörning, en sån som hjälpte träd att växa bra. Det var väldigt viktigt i enhörningsvärlden att såna enhörningar var där. Då tänkte jag och Astra att vi kunde hitta den. Vi kunde flyga till andra världar och leta efter enhörningen.  De flög och letade och såg två öar. Astra sa att jag kunde ta den vänstra och hon den högra. När jag kom fram till ön så såg jag att det var en väldigt glittrig ö, det var glitter överallt, på träden, på stenarna, ja nästan överallt. När Astra kom fram såg hon en mörk och läskig ö. När hon landade såg hon den mörka ön. Den såg inte så trevlig ut. När hon hörde någon gå med tunga steg, såg hon hur den såg ut. Den såg väldigt läskig ut. Hon flög till en annan del av den mörka skogen. Jag landade och såg en glittrig sak gå närmare mig. Det var som en människa fast glittrig och mycket mindre, mycket konstigare. När jag gick fram till den för att hälsa, såg jag att det inte var någon sak som rörde sig, utan det var något under som rörde sig.  När jag lyfte den saken, såg jag en liten, liten konstig sak. Den hade skal på sig med små gröna saker på sig som glittrade och glimmade. När Astra försökte leta efter den försvunna enhörningen såg hon något mörkt som med tunga steg gick fram emot henne med stora steg. När hon såg det såg det ut som vatten, fast rött. Den hade stora, svarta stenar på sig som var typ fastklistrade med den röda saken. När jag kollade runt efter att ha sett den lilla konstiga saken, såg jag ett stort palats. Det var så glittrigt och fint. Jag flög närmare. Det var som en liten by, fast med väldigt mycket glitter. Astra upptäckte stora steg bakom henne. Det var massor av såna saker med rött och svarta stenar, det var som om de följde efter Astra. Astra letade över hela ön men hittade inget. Astra flög tillbaka till sitt hem. Månsken letade efter hela ön, som Astra gjorde, men hittade ingen försvunnen enhörning. Sen flög jag hem för att sova. Det var natt och mörkt.

  

Kapitel 3: En till ö

Den morgonen upptäckte Astra att det fanns en stor, stor ö till där borta vid vattnet. Jag och Astra flög dit. Den såg mest ut som en jättestor skog. När vi landade så såg vi en stor, stor stad. Det var som hus på varandra. De var blåa och stora. Astra och jag gick dit för att kolla. Det var så många människor där så att vi fick gömma oss. När vi hade letat i staden gick vi till den andra delen. Ön var så stor så att det skulle ta en ganska lång tid att leta efter enhörningen. Astra sa att vi skulle dela upp oss. Jag skulle ta höger och hon vänster. Efter jag hade letat där kom Astra till mig och sa att hon inte hittade någonting där. Sen sa Astra att vi skulle dela upp oss igen och jag skulle flyga rakt fram och leta där och hon skulle gå bakåt och leta där. Vi letade och letade tills jag hittade något konstigt vid marken. Det var som stora rivmärken. Och sen var det konstiga statyer vid rivmärkena. Det var som att de stod i en kvadrat framför rivmärket och bak och på sidorna. Jag tyckte att det var så konstigt. Astra tyckte också att det var konstigt. När det hade blivit kväll flög vi till vårt hus för att inte bli trötta när vi letade nästa dag. Vi sov. När Astra väckte mig sa hon att vi skulle gå till den där stora ön igen för att leta. Vi gick till de stora rivmärkena och undersökte där. Men då sa Astra:

Kapitel 4: En bur i grottan

Astra sa att hon hittade nån slags knapp vid stenarna och statyerna. Den var ganska röd fast den syntes inte så bra vid allt gräs. Astra tryckte på knappen och en hemlig ingång öppnades. Vi gick in i grottan och dörren stängdes. Det blev mörkare och mörkare ju mer vi gick ner. Jag lyste upp så att vi kunde se bättre som vanligt. Astra sa att hon såg nånting längst där nere. De gick och gick. Det var en väldigt lång grotta. Undrar vart den leder. Där nere såg Astra rivmärken som såg likadana ut som de förra på marken. Jag sa att jag var lite rädd. Men Astra var som att hon var modig som en enhörnings-riddare som fanns i slotten. Vi gick runt i grottan och letade. Men vi hittade inget. Men det fanns en väldigt stor grotta så vi kunde leta mer. När jag och Astra letade så såg vi någonting som lyste där borta. Och sen var det väldigt många träd och växter där de gick. De gick till växterna och träden, de följde efter dem. Det var som en grotta som var som en labyrint. Det blev kolsvart när vi gick. Vi gick närmare och närmare tills vi hörde något vråla någon annanstans i grottan. De såg en bur i grottan. Och ett jättestort träd bredvid. Det var en enhörning i. Det var säkert enhörningen som var borta från Enhörnings-Nytt. Astra låste upp buren. Enhörningen tackade oss väldigt mycket. Sen skyndade de sig till enhörnings-ön.

Kapitel 5:

När vi var vid enhörnings-ön blev vi väldigt gratulerade och vi fick en hel hög med enhörnings-pengar. Då så sa jag så här till Astra - vad ska vi göra med alla de här pengarna? Då sa Månsken – det får vi se nästa gång vi gör ett äventyr. Efter så var det en vanlig dag på eftermiddagen. När natten hade kommit så var det mörkt och kallt ute, men jag och Astra frös inte för det. På morgonen tänkte jag och Astra på att det kanske var ett monster som kidnappade träd-enhörningen. Astra och jag tänkte i alla fall att träd-enhörningen blev väldigt glad. Och det blev vi också!

Slut!